Lånat Silver och Krossat Glas - Ewa Klingberg

Författarinna: Ewa Klingberg

Utgiven: 2017, Del 2 i Huskvarna-sviten

Sidor: 350, Inbunden

Genre: Feelgood

Förlag: Historisk Media

"Jeanette begraver sin förolyckade man och känner framför allt lättnad. Nu behöver hon inte ta tag i pappersarbetet och bodelningen som den planerade skilsmässan skulle ha inneburit, hon behöver inte visa hänsyn och kan skjuta upp planerna på ett nytt boende i framtiden. Men knappt är maken i graven förrän Jeanettes besvärliga svärmor kräver att få flytta in.

Jeanette flyr upp på vinden för att rensa ut gammalt bråte. Och längst in, bakom en bit skavd tapet, hittar hon en dörr. Det som finns där bakom har legat dolt sedan länge och för henne samman med ett gripande livsöde i slutet av 1800-talet."

Den här boken är den andra i Huskvarna-sviten men man måste inte ha läst den första, Manglade Dukar och Vikta Servetter, för att plocka upp den här.

Den första boken tyckte jag väldigt mycket om så jag hade kanske lite för höga förväntningar på den här. Jag tyckte tyvärr inte lika mycket om den. 
Den grep inte tag i mig så som den första gjorde.
Med det sagt vill jag ändå säga att det inte är en dålig bok. Nej nej, stundvis är den riktigt bra och vackert skriven. Som i förra boken får vi här följa en kvinna i nutid, Jeanette, och i slutet på 1800-talet, Mathilda.

Och det var Mathilda som berörde mig mest, hennes resa som ogift kvinna, ovillig att riktigt binda sig med någon man och som fann en stor passion i fotografering. Hon ville gå sin egen väg, hon var tvungen att göra det, för att kunna vara sig själv och känna lycka.
Och det var inte lätt på den tiden, så mycket orättvisor och hemska värderingar som fanns då gjorde att jag ville gnissla tänder under läsningen.

Jeanette som man fick följa i nutid kom jag inte riktigt lika nära men jag älskade att läsa om hennes stora passion, att måla. Det är skrivet väldigt bra, nästan så man själv skulle vilja plocka upp en pensel och prova. Och det var också kul att stöta på några från första boken lite då och då. 

(En kul grej var att familjen Stephens och kung Oscar var med på Mathildas tid och att de nämnde just boken "Florence Stephens förlorade värld" för Jeanette i nutid. )

Jag vill verkligen läsa mer av Klingbergs böcker och den tredje delen kommer att läsas framåt jul!