Vilka är de läskigaste böckerna av Stephen King?

Rubriken säger precis det jag undrar. Vilka är de läskigaste böckerna av Stephen King? 

Jag har för inte så länge sedan börjat samla på mig hans böcker och börjat läsa dem.

Har bara läst tre stycken än så länge; Drakens ögon, Dolores Claiborne och Maratonmarschen.

Så jag ville bara slänga ut frågan, vilka tycker ni är de läskigaste böckerna är av honom?

Han har ju skrivit så många så tips mottages gärna. :) Men bara om ni vill förstås!

Och det måste inte ske nu, är alltid tacksam för boktips!

Vet ni förresten om någon annan riktigt läskig bok som är skriven av en annan författare får ni gärna hojta till ändå! ;)

Hoppas ni har en riktigt fin fredag!

Dolores Claiborne - Stephen King

Författare: Stephen King

Utgiven: 1992

Sidor: 284, Inbunden

"Dolores Claiborne har något att berätta. Men inte bara det polisen väntar sig att få veta när de kommer med sina frågor om de närmare omständigheterna kring Vera Donovans plötsliga död dagen innan. Alla vet ju att Dolores länge tagit hand om den rika, invalidiserande gamla damen på Little Tall Island utanför Maines kust. Och alla vet att de två kvinnorna inte alltid var så sams. Men när Dolores Claiborne möter rättvisan har hon mer att komma med: en livshistoria, en bekännelse och ett försvar. Och de allvarliga poliser som vill veta mer om Vera Donovans frånfälle får sig också till del av vad som egentligen hände den dag då Dolores Claibornes man Joe dog under den stora solförmörkelsen trettio år tidigare."

Jag håller fortfarande på att bekanta mig med Kings böcker och hittills har jag tyckt om dem. Detsamma gäller den här. Det är en väldigt gripande historia vi får ta del av. Tragisk och bitter på många sätt. Den är inte alls läskig och det förkommer inget övernaturligt i den. Det enda hemska är just människorna själva. (Vilket i och för sig inte säger så lite..)

Men han målar upp väldigt bra karaktärer, King. Det finns någon man håller av eller som man tycker är motbjudande. Allt börjar på en gång och det tar inte lång tid att komma in i den. Väldigt lättläst och det är ett bra driv i berättelsen, sidorna bara flyger fram. Den är ju inte så lång men känns ändå lagom. Det finns en filmatisering av boken med Kathy Bates med i huvudrollen. Kan tänka mig att hon gör den rollen väldigt bra!

Rekommenderar den! :)

Ett smakprov finns HÄR.

En smakebit på söndag - Dolores Claiborne

En smakebit på söndag är då man delar med sig av ett litet stycke ur den bok som man läser just nu. Utan att komma med några spoiler förstås. En smakebit på söndag hålls växelvis av Flukten fra virkeligheten och Betraktninger ~ tanker om bøker.

                                                  Dolores Claiborne - Stephen King

"Dolores Claiborne har något att berätta. Men inte bara det polisen väntar sig att få veta när de kommer med sina frågor om de närmare omständigheterna kring Vera Donovans plötsliga död dagen innan. Alla vet ju att Dolores länge tagit hand om den rika, invalidiserande gamla damen på Little Tall Island utanför Maines kust. Och alla vet att de två kvinnorna inte alltid var så sams. Men när Dolores Claiborne möter rättvisan har hon mer att komma med: en livshistoria, en bekännelse och ett försvar.
Och de allvarliga poliser som vill veta mer om Vera Donovans frånfälle får sig också till del av vad som egentligen hände den dag då Dolores Claibornes man Joe dog under den stora solförmörkelsen trettio år tidigare."

(Smakbitarna är hämtade från sidorna 7 och 53.)

"Vad var det du frågade, Andy Bissette? Om jag 'förstår mina rättigheter så som du förklarat dom för mej'? Jösses! Vad är det som gör en del karlar så tröga?
 Nej, nu är det du som ska höra på - håll igen truten och lyssna på mig en stund. Jag tror nog att du kommer att lyssna på mej större delen av kvällen, så det är lika bra att vänja sig."

"Jag vaknade med ett så våldsamt ryck att jag själv höll på att ramla ur sängen. Det var tidigt på morron, och det första solskenet låg i ett band över golvet. 
Vera sov fortfarande. Hon hade dreglat på min arm, men först hade jag inte ens ork att torka bort det. Jag låg bara där och darrade, badande i svett, och försökte få mej själv att inse att jag verkligen var vaken och att allting faktiskt var som det skulle - ni vet, så som man gör efter en riktigt otäck mardröm."

Boken finns bl.a. HÄR.

Maratonmarschen - Stephen King

 

Originaltitel: The Long Walk 

Författare: Stephen King (alias Richard Bachman) 

Utgiven: 1979 

Sidor: 276, Inbunden 

Genre: Psykologisk skräck, Dystopi, Spänning 

Förlag: Bra Spänning

"Amerika - men ett Amerika i en nära framtid, med något annorlunda förtecken än idag, styrt av den gåtfulle Majoren...

Den 17-årige Ray Garraty möter tillsammans med 99 andra tonårspojkar upp för att delta i den årliga Maratonmarschen, bokstavligen en tävling på liv och död där det bara finns en vinnare och alla de andra är förlorare. Och att förlora är ödesdigert...

Maratonmarschen går genom stad och land, över slätter och kullar, över floder och åar. Gevären knallar med jämna mellanrum från den bandvagn med soldater som åtföljer marschen, och signalerar att någon inte orkar längre. För Garraty och de andra pojkarna, som till en början känt en viss idrottsmannagemenskap, förvandlas det hela alltmer till en kamp till döds, en mardröm utan uppvaknande...

Maratonmarschen ger en kuslig bild av Amerika, men ett Amerika där dagens tendenser - kommersialism, förakt för den svagare, vinna-eller-försvinna-mentalitet - dragits ut i sin kusliga men fullt tänkbara förlängning."

Jag sitter här och har precis läst ut boken men har svårt att släppa den. 
En så himla bra bok! Den kröp in under skinnet på mig och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen nu! Jag har haft svårt att lägga den ifrån mig (när jag varit tvungen) och jag har tänkt på den även då. 

Bara tanken på att gå och gå och aldrig få stanna upp tills du antingen får en kula i dig eller att de andra 99 får det, gjorde att jag fick lätt panik. Det var så overkligt på något sätt, så svårt att greppa. Och det är det för de tävlande också visar det sig när det börjar. Men det är just så "enkelt", kommer dem under 6,5 km/tim får dem en varning.  Max tre varningar, sen höjs gevären. Och det behövs inte mycket för att det kan gå fel. Blåsor på fötterna, sendrag, toalettbesvär, eller ramla av vägkanten.

Jag har känt den trötthet, sorg, förtvivlan och hopplöshet som till stor del genomsyrar deras långa marsch. Men också vänskap som ändå bildas bland några pojkar (och andra inte!) och uppskattningen till livets vackra stunder. 

Har fått följa deras funderingar och frågor kring alltihop och livet i övrigt. Hur de sakta men säkert försvinner och bryts ner, mer och mer under vägen, både fysiskt och psykiskt. Hur de kämpar för att försöka hålla kvar sitt förstånd och den man är så länge man kan.
 
Man får inte reda på så mycket om världen i övrigt, bara lite glimtar och information under marschen, men det gjorde faktiskt inget. Det är starka "Hunger Games"-vibbar över det hela, där befolkningen jublar över dödsskjutningarna och satsar stora pengar på deltagarna. 

Allt börjar med en gång och det blev aldrig långtråkigt, jag var tvungen att veta hur det skulle sluta! Nu måste jag nog ta en liten paus och andas innan jag plockar upp nästa bok.

Drakens Ögon - Stephen King

Originaltitel: The Eyes of the Dragon

Författare: Stephen King

Utgiven: 1987

Sidor: 353, Inbunden

Förlag: Legenda

Här har jag ingen beskrivning om boken för mitt exemplar (som jag handlat på loppis)
saknar omslaget. Så det enda jag har är en helsvart bok med titel och författare på ryggen.
Och jag kollade aldrig upp något om den innan jag började läsa så jag gick in i den helt ovetandes! Det var faktiskt rätt häftigt! 

Och den var inte alls vad jag trodde eller kanske förväntade mig! Tvärtom!
Det här är en klassisk fantasy saga där det goda kämpar mot det onda, med ett kungarike, en drake och en trollkarl. Och den var riktigt bra! Det blev aldrig segt eller långtråkigt.
Stundtals var det svårt att lägga ifrån sig boken. Riktigt bra beskrivningar av karaktärerna och miljöerna. (Jag älskade hunden Frisky!)

Mycket känslor i berättelsen, hat och kärlek kommer fram i sidorna. Och jag tyckte att den var mysig på något sätt. Fick en sån härlig känsla när jag läste den. Språket är riktigt bra och berättelsen är charmigt berättad. Ett stort plus var de fina illustrationerna och alla de krusidulliga anfangerna i början av kapitlen. Gjorde så att man verkligen fick känslan av den fantasy saga den faktiskt är.

Tror den här kan funka för Unga vuxna eller vuxna. Och jag har något som jag måste erkänna; den här boken är bara den andra bok jag NÅGONSIN har läst av honom! 
Den första minns jag inte ens vilken det var...
Och det är löfte till mig själv det här året; att läsa mer av King!  :)