Veckans mening

Är lite sen med Veckans mening idag men bättre sent än aldrig! Det är Robert som håller i det hela och jag är så gärna med den här veckan också. :) Min mening kommer från novellsamlingen Gengångaren av F. Marion Crawford. Den släpptes första gången 1911 men har inte förrän nu kommit ut på svenska. Novellerna är alla spökhistorier och meningen kommer från novellen Den skrikande skallen.

"Man minns alltid sina misstag med större skärpa än man minns sina framgångar, eller hur?"

Omslagsonsdag - Ansiktsbehåring

Onsdag igen och dags för Omslagsonsdag  inne hos Boklysten. Den här veckan är det ansiktsbehåring (skägg, mustasch) som vi ska leta efter. Trodde det skulle vara lite klurigt men jag lyckades ändå hitta några stycken.

Månadens klassiker: Rebecca - Daphne du Maurier

Utgiven: 1938 (första gången)

Sidor: 479, Inbunden

Genre: Psykologisk thriller

Daphne du Mauriers obestridda mästerverk Rebecca har allt en gotisk romance ska ha: en hemsökt herrgård, hypnotiska landskap, våldsam passion, sex, mord. Berättaren är en ung, fattig kvinna som gifter sig med den gåtfulle och stilige Max de Winther och flyttar in på godset Manderley. Där försvarar på ett sjukligt vis hushållerskan Mrs Danvers minnet av de Winthers första hustru Rebecca, som dött i en tragisk olycka ett år tidigare.

Rubriken är lite vilseledande eftersom den här var månadens klassiker i September. Ska jag vara ärlig var jag lite nervös över att plocka upp den här eftersom jag i så många år har velat läsa den och mina förhoppningar varit ganska höga.

Men inte hade jag behövt vara nervös inte! Har alltid haft på känn att jag skulle tycka om den så det är skönt att man fortfarande kan lita på sin intuition när det gäller böcker.
Hon har ett sånt underbart språk som fängslar mig på något vis, gör att jag sjunker in i boken. De första 200 sidorna kunde ibland visserligen kännas lite sävliga men sen slog det om och jag ville bara läsa vidare. De sista 100 sidorna sträckläste jag nästan, det var svårt att lägga ifrån sig boken. 

Karaktärerna är väldigt bra beskrivna. Det är många jag inte känner någon sympati för direkt och några är rent ut sagt avskyvärda. Men så fanns det också några få som genom berättelsen ändrade sig, eller de kom i ett annat ljus om man säger så och min funderingar kring några fick sig en törn.

Om ni får chansen att läsa den någon gång så prova den gärna!

En liten smakbit finns här.

A Shadow on the Wall - Jonathan Aycliffe

Utgiven: 2015

Sidor: 200, Inbunden

Genre: Historisk roman, Skräck

Some things are best left undisturbed . . .

In the countryside of Victorian England, Edward Atherton, rector of Thornham St. Stephen, has taken on the arduous task of restoring the ancient church. But he should never have meddled with the tomb that lay beneath the church's crumbling walls. The moment the workman raised the tomb lid, an unspeakable horror escaped. At a loss to explain the unsettling noises and frightening visions that begin to plague the church, Atherton calls upon fellow antiquarian and Cambridge professor Richard Asquith to help investigate the strange events that began in the wake of the tomb's disturbance.

The two discover tantalizing hints of whom and what may have been laid to rest in the tomb, but the unforeseen circumstances force Asquith to give up his inquiries and leave the small village of Thornham behind. Asquith tries to put the frightening experiences behind him and focus on his new wife and family. But death and disappearances abound, and Asquith soon has no choice but to confront the darkness that has followed him from that ancient church into his own home.

En historisk spökroman som jag tyckte mycket om! Den har sitt eget tempo och påminner, för mig, en del om Kvinnan i svart. Jag tycker ju om historiska romaner och lägger man då till lite onaturligt och kusligt i den så faller det mig i smaken direkt.

Med det sagt så vill jag ändå säga att den inte är jätteläskig utan lutar lite mer åt mysrys-hållet. (Jösses, nu hittar jag på egna ord också.) Men visst är det en mörk och lite obehaglig stämning som kommer över en när man öppnar boken och den sitter i till sista sidan då jag hade svårt att lägga ned den för att jag var tvungen att veta hur det skulle gå för alla inblandade! En del öden kunde vara väldigt sorgliga och grymma...

En smakebit på söndag - Den viskande dödskallen

En smakebit på söndag är då man delar med sig av ett litet stycke ur den bok som man läser just nu. Utan att komma med några spoiler förstås. En smakebit på söndag hålls växelvis av Flukten fra virkeligheten och Betraktninger ~ tanker om bøker.

                     Lockwood & Co.: Den viskande dödskallen - Jonathan Stroud
England plågas av spöken. Rasande, illasinnade, ofta helt livsfarliga. Men Londons minsta parapsykiska agentur Lockwood & Co. tänker ändra på det. De har bara ett mål: att förgöra spöken. 
De tre unga agenterna Lucy, George och Anthony får i uppdrag att undersöka en grav i vilken en ovanligt ohygglig doktor ligger. Den avlidne doktorn var ökänd för att utöva svartkonst och åkalla andevärlden. 
Till en början verkar uppgiften enkel. Kyrkogården måste inspekteras, då märkliga fenomen har observerats kring graven. Men som vanligt går det mesta fel - en förfärlig vålnad släpps lös och ett mycket farligt föremål stjäls från kistan...




Dagens smakbit kommer från sidorna 31-32.

"Förmodligen är det den som är Källan för alla de spöken vi just såg", fortsatte Vernon.
"Nå, Tony?" frågade Kipps. "Har ni sett en sådan sten?"
"Vi såg en sten", svarade Lockwood motvilligt. "Mitt i gläntan."
Bobby Vernon smackade med tungan. "Så bra! Låt mig gissa - en fyrkantig, sned på ena sidan och med en bred, djup fåra? Stämmer det?"
Ingen av oss hade brytt sig om att studera den mossiga stenen särskilt noga.
"Kanske."
"Utmärkt! Det är galgstenen, där själva träställningen stod. De avrättade kropparna dinglade över stenen tills de rasade ner." Han blinkade mot oss. "Säg nu inte att ni har flyttat på den?"
"Nej, nej", svarade Lockswood. "Vi har inte rört den."
Ett rop hördes från en av agenterna vid gropen. "Vi har hittat en fyrkantig sten! Tydligt galgmärke. Någon verkar ha grävt upp den och kastat den åt sidan."
Lockwood gjorde en grimas och Vernon skrattade belåtet.

Veckans mening

Det är verkligen roligt det här med veckans mening som Robert håller i. Tanken är att dela med sig av en mening ur den bok man läser och som fått en stanna upp av någon anledning. Den här veckan kommer min mening från boken Den viskande dödskallen av Jonathan Stroud.

"Bonuspoäng för originalitet - ingen dödskalle med tomma ögonhålor här inte."

Lite nytt i bokhyllan! :)

I veckan fick jag hem några nya böcker som jag är så glad över och längtar efter att läsa!
Om ni vill läsa mer om böckerna så klicka bara på bilden så kan ni läsa mer om dem.

Hoppas ni får en underbar fredag! :)